Författare: Oddbjorn

Södra Ölands odlingslandskap är sedan år 2000 världsarv. Detta världsarv uppmärksammas varje år med en egen vecka, eller som 2021 med arrangemang under två helger. En guidning i ”testfältets hjärta” fanns med i programmet, och erbjöd en vandring genom ”inre testfältet” som anlades 1958 och användes fram till 1980.
Vi blev ett litet gäng, som tillsammans tittade betonglock och rester av olika anordningar på marken, som skulle underlätta för navigatören att lotsa piloten rätt och även hjälpa fotografen att trycka av flygkameran i rätt ögonblick.
En text från vandringen ligger under rubriken ”testfältet” i menyn, eller klicka här.

En kortversion av föredraget som jag höll på Kartdagarna 2021 finns nu utlagt på Kartografiska Sällskapets hemsida. Att det blir en del teknik är ofrånkomligt, men i stort är presentationen enkel, och passar dig som vill skaffa dig en bild av vad Ölands testfält är för något.
Klicka här och ta del av historien om testfältet, från det att idén kläcks i USA år 1954 till sommaren 2020 när betonglocken på Stora alvaret får en ny roll, nu som utflyktsmål (bilden ovan).

Kartdagarna, som hålls varje vår, är för dem som jobbar med kartor och kartinformation vad Bokmässan är för bokbranschen. Antalet besökare brukar variera mellan 800 och 1 000.
Men till skillnad mot Bokmässan i Göteborg turnerar Kartdagarna runt och hålls på olika konferenscentrum i större städer. Våren 2021 pågick dock coronapandemin och därför hölls Kartdagarna digitalt. Jag hade bjudits in för att tala om testfältet.

Fem föredrag hålls parallellt och testfältet skulle vara med under temat ”historiska perspektiv”. Detta med digitala mötesplatser är dock lite speciellt, och jag hittade till mitt eget föredrag med endast fyra minuter till godo. Vi kollade så att min skärm gick ut, och sedan släppte moderatorn in åhörarna. Det blev en rivstart, men jag körde på och allt gick bra. Responsen i mailen efteråt var positiv, det visade sig att flera jag kände suttit med och lyssnat.

Föredraget spelades inte in, men på Kartdagarnas begäran gjorde jag ett sammandrag i pdf-form som lades ut på deras hemsida. Det finns som nästa inlägg i bloggen, eller klicka här.

Alvaret i maj. Långdistanslöpare Annika Arnoldsson från Sweden Runners tränar på alvaret. Jan Hagelin filmar med drönare. Scenerna är framför allt från Vicklebys båda alvar och Norra Kvinnebys alvar.
Höj volymen och njut av ett färgstarkt Stora alvaret!

Tips: Vill du ha högre upplösning så klicka på ”Titta på YouTube” nere till vänster i bild.

Vinter på alvaret. Efter höstens klafsande uppskattas den frusna marken, som gör det lätt att vandra. Men kylan medför att pauserna blir få. Inte ens när jag upptäcker en iordningställd sittplats tar jag rast. Jag fotograferar kalkstensflisorna intill flyttblocket, även om konstruktioner som denna är vanliga över hela alvaret. Forna tiders fårvaktare som gjorde det bekvämt för sig. Men så skymtar något under stenen. En vattenflaska av äldre modell, i aluminium. Korken är borta, vilket kan vara anledningen till att flaskan lämnats kvar. Av markägaren, eller kanske av en jägare. Eller en murläggare. Men av fårvaktare? Jag funderar ett tag. Chansen att den skulle vara från 1800-talet är väldigt liten, men kanske ändå… Vem vet. Jag börjar gå igen, inte minst för att få upp värmen. Väl hemma lägger jag ut fyndet på sociala medier. Två olika källor svarar att det är armens vattenflaska. En av dem minns den från lumpen i Växjö 1961. Så var det med den saken. Jag funderar istället på varför man alltid lockas att tro att fynd är äldre än vad de egentligen är.

Ultralöparen Annika ser testfältet både som en spännande träning och ett sätt att upptäcka Stora alvaret bortom vandringslederna. Här är hon med i en kortfilm om fältet för Facebook.

1 juli 1955 anlände far och son Peterson till Öland för att mäta in de första 25 betonglocken som under våren lagts ut på Stora alvaret.
Pappa Ruben var folkskollärare i Gävle och utnyttjade sommarledigheten till att följa med sin son Ingmar på detta specialuppdrag. Ingmar var nyutnämnd statsgeodet på Kartverket, en av ett tiotal extremt noggranna män som ansvarade för uppmätningen av Sverige. Men nu skulle han bestämma koordinaterna för betonglock som lagts ut för att bli ett testfält.
Bakom satsningen stod Kartverket tillsammans med Lantmäteristyrelsen och Kungliga Tekniska högskolan. Testfältet skulle användas för vetenskaplig forskning, och kraven på inmätningen var högsta möjliga. Trots att locken låg långt ut på Stora alvaret skulle deras koordinater bestämmas med en noggrannhet på ett par centimeter. Läs mer här.

Denna nästan övervuxna ölflaska låg precis så här, intill en sten som var lagom hög att sitta på. Den var av kapsyltyp, märkt med tre stjärnor och ett L. Hemkommen från Stora alvaret undersökte vi saken. L stod för glasbruket, troligen Limmared, och modellen hade tillverkats fram till 1950. Kanske hade flaskan legat vid stenen i 60 år. Eller 70. Någon hade suttit här långt ute på alvaret och druckit en medhavd öl. Kanske vid tillsyn av djur. Eller under jakt.
Ett fynd jag dock är säker på att någon tappade i samband vid arbete med testfältet på alvaret är en penna, som fick vänta i nästan 60 år på att bli upplockad. Pennan låg egentligen mitt ute i ingenstans. Jag var nyfiken på platsen för att se om det fanns några rester från masonitskivor som sattes ut 1961.

Vandring utanför upptrampade stigar är det bästa, vare sig det är i fjällen eller ute på öländska alvaret. Det var främsta anledningen till varför jag stötte på dessa betonglock. Nu hoppas jag att locken kan stimulera andra till att lämna lederna och ge sig ut i obanad terräng. Därför lägger vi ut alla positioner på en karta som går att ha i mobiltelefonen. Kartan är gjord av Allt På Öland, som också skriver om testfältet på sin sida.

Locken i sig kanske inte verkar så tilltalande, men de ska definitivt inte underskattas. De har sin historia, och att stöta på ett lock har definitivt viss tjusning. På en plats där det känns som om ingen människa tidigare satt sin fot, där har lantmätare, bergsborrare, betongarbetare och geodeter arbetat innan locket var klart att tas i bruk. Locket har sedan under årens lopp målats av vägverksarbetare och ibland praktikanter, för att alltid synas väl på flygbilderna.

Passa på att med kartans hjälp leta rätt på några lock nu i corona-tider, när utflykter i naturen är en av få saker som inte påverkas av nya förhållningsregler.